ruminaciones De un bilingüe

Att växla mellan mina språk är och har alltid varit jobbigt. När jag låg sjuk häromdagen typ två år sedan minns jag att jag kollade om jag hade kvar mina språk. Jag räknade upp till 10 på spanska, engelska och svenska. Enligt mig, denna test var det facit på att jag hade ingen hjärnskada. Personalen på sjukhuset var av en annan åsikt förstås. Helt förståeligt. Inte medveten var jag om det som jag hade varit med om. Mr. Noll Koll heter jag. Det otroliga var att när jag väl vaknade och började komma igång var jag nästan helt återställt mentalt. Min kropp var av en annan åsikt. Inte visste jag bättre heller. Jag testades förstås. En sjuksköterska ville att jag skulle bedriva en lektion på spanska för att kontrollera min hjärnas tillstånd. Vad skulle hade hänt om jag inte lyckades bevisa för den sjuksköterska att jag var återställt för vi lämna över det till spekulationerna. I min värld fanns bara ett mål: att komma ifrån sjukhusets tvångsjacka. Dagarna in och ut tänkte jag bara på dagen där jag skulle fungera igen som det var förr. Min tålmodighet hade inga gränser alls. Varje steg i rätt riktning gav hopp. Ingen lätt uppgift att ta sig åt förstås. Det svenska vårdsystemet när man väl är i spindelnätet är svårt att bli av med. Det finns många människor som behöver tycka till. Det låter hemsk men det var inte det. Stegen mot dörren var långsamma men nödvändiga.

Till slut gjorde jag det. Jag återställdes trots alla hindrar så att säga. Från att tveka om mina språkliga förmågor till att hamna i en vardag ingen behövde tänkte mer om jag hade nån sorts språkstörning pga min sepsis och som skulle hindra mig från att delta i samhället som en vanlig människa. Det var tveksamhet bland personalen ska det markeras. För mig var det självklart ingen fel fanns det. Det är lite konstig hur andra ser på en och hur en ser på sin egen själv. I för sig är det bra att det finns personer som ser till att man börjar ta del av livet igen på ett bra och hälsosamt sätt. Det visade sig att mentalt sätt var jag någorlunda bra men min kropp hade en annan tillstånd. Något som hör till i min existens. Jag har alltid tyckt att min huvud och min kropp är två olika delar.