死亡

í„ntligen í¤r jag fí¤rdig med lí¤sningen om Den Sjunde Dagen av #YuHua. Min absolutaste favorit Kina fí¶rfattare. Det tog lite tid, som vanlig. Men som jag brukar sí¤ga, lí¥ngsamt lí¤sning ger mer i lí¤ngden. Man hinner reflektera om det man har lí¤st och ivrigt lí¤ngtar man till ní¤sta gí¥ng man fí¥r fortsí¤tta lí¤sningen. í„ven om jag uppskattar denna sorts lí¤sningen som jag fí¶r í¶vrigt verkar ha som favorit lí¤smetod í¤r jag plí¥gad av tidens stressande behov av att lí¤sa snabbt och effektiv enligt den rí¥dande tidsanda. Det blir aldrig sí¥dant nufí¶rtiden. í„ven om jag gillar #YuHua saknar jag den ivrighet att lí¤sa en fí¶rfattare som jag en gí¥ng i tiden gjorde ní¤r jag fí¶rst upptí¤ckte #YukioMishima i San Diego, California. Den lí¤sning lí¤mnade i mig ett djup intryck. Dock den ní¤rmar sig den niví¥n.

Boken Den Sjunde Dagen som den heter pí¥ svenska och pí¥ mandarin 第七天 í¤r en bok som fí¶ljer spí¥ren pí¥ andra fí¶rfattare som beskriver livet efter detta som den mexikanske fí¶rfattaren Juan Rulfo gjorde med Pedro Páramo. Landet dí¤r de dí¶da ví¤ntar pí¥ att gí¥ vidare till intet landet dí¤r í¤ven fantasin ví¥gar inte gí¥ í¤r prí¤glade av mí¤nskliga egenskaper. Det slutar aldrig fí¶rví¥na mig hur de dí¶da kan prata, till exempel, att prata innebí¤r att man behí¶ver andas fí¶r att kunna kommunicera. I Yu Huas avlidnas ví¤rld finns det luft. De dí¶da har kí¤nslor och lí¤ngtar och jagar mí¤nskliga bekymmer. Sorgens process i de levandes ví¤rld í¥terspeglas med andra ord i de avlidnas ví¤rld. De dí¶da sí¶ker fí¶rsoning, jagar sina kí¤ra och ní¤ra och í¤ven har fina klí¤der pí¥ sig och lí¥tsas í¤ta. De dí¶da har kí¤nslor i Yu Huas avlidnas ví¤rld. Folk skrattar, ha det bra, grí¥ter, í¤r ledsna, grí¤lar och hyser agg i evighet. Det socioekonomiska faktorn gí¥r inte heller att undvika. Det finns fattiga, bortglí¶mda barn, rika och í¤ven en byrí¥krati á la Beetleguese.

Boken í¤r indelade i 7 dagar dí¤r huvudpersonen Yang Fei vandrar i en liminal ví¤rld letande efter sin far. Hans far hade fí¶rsvunnit utan fí¶rklaringar i de levandes ví¤rld. Att leta efter sin far gí¶r att Yang Fei hamnar mitt i en explosion och ní¤r han hamnar pí¥ andra sidan av livet fí¶ljer denna oro med honom. Hans mí¥l í¤r att hitta sin far. Under vandringsgí¥ng lí¤r man kí¤nna andra vilsna sjí¤lar som inte har en plats dí¥ ingen i de levandes ví¤rld har skaffat en viloplats í¥t de. Ví¤ství¤rlden lí¤ser denna bok som en kritik mot den kinesiska regeringen dock í¤r det nog inte ví¤rre í¤n mí¥nga ví¤sterlí¤ndska fí¶rfattare som beskriver de dí¥liga fí¶rhí¥llande i Nordamerika till exempel. Vi lever i kapitalisternas lya dí¤r missfí¶rhí¥llande sker pí¥ lí¶pband vardagligen i klyftan mellan rika och fattiga, maktfulla mot maktlí¶sa. Sí¥ í¤r det. Det í¤r snarare en kritik mot mí¤nniskan som bitvis bí¶rjar fí¶rlora sin kapacitet att tycka synd om sig sjí¤lv. Ní¤r mí¤nniskan fí¶rlorar sin moral kompass í¤r det nog mer allvarligare í¤n de brister som begí¥s av regeringar. Ví¥ran kapacitet som mí¤nniskor att identifiera oss i andra í¤r viktigare. Det í¤r det som driver mí¤nskligheten, regeringar bara speglar samhí¤llet och samhí¤llet har gí¥tt vilsen. Ní¤r i Mexiko upptí¤cker man, till exempel, att 150 dí¶da kroppar kí¶rdes runt i en stat i en lastbil i ví¤ntan pí¥ byrí¥kratin och bara lí¥ter kropparna ruttna sí¥ har mí¤nniskan fí¶rlorat sin moral och etiska kompassen. Mí¤nniskan í¤r inte lí¤ngre en levande varelse som í¤r gudomlig. Den fí¥r vara efter dí¶den men inte hí¤r. Hí¤r i de levandes ví¤rld í¤r materialism viktigare, livet en handelsvara till eller hinder till materialism.